Höstlöv

Varför tappar trädet sina löv? :Löven faller av därför att avdustningen ska bli mindre. Det  är bristen på ljus på hösten och den lägre temperaturen som gör att trädet vet när löven ska falla. Bladskaftet som hållet lövet kvar blir mindre hållbart och till slut lossnar lövet från grenen eller kvisten. Alltså hormonet gör att cellerna i blodskaftsbasen försvagas som senare lossnar. Löven klarar inte av vinterkylan. Innan löven fälls så tar trädet tillbaka kväve och det värdefulla klorofyllet och andra värdefulla näringsämnen som gör att löven skiftar färg.  Lövfällningen styrs av speciella hormoner som sedan styrs av dagslängden. På vintern så finns det inte tillräckligt med ljus och vatten för att växten ska kunna utföra fotosyntes. Därför fäller träden sina blad. Alltså förbereder sig träden inför vinterns torka genom att fälla sina blad. Det gröna färgämnet klorofyll dras tillbaks av trädet som sedan dras ner i stammen och roten på hösten innan träden fäller sina blad. Sedan så börjar andra färgämnen visa sig på bladen som till exempel karotenioder. Men det finns faktiskt ett träd som fäller sina blad gröna på hösten, och det är Alen. 

Varför är bladen gröna? :  Den gröna färgen på bladen orsakas av ett värdefullt färgämne som kallaf för ''Klorofyll'', som trädet eller växten producerar genom fotosyntes, vilket är hur växter får energi från solljuset. Syftet med klorofyll är att hjälpa bladen att göra mat till sig själv genom att uttnyttja energi från solljus och näringsämnen från marken. 

Varför blir bladen gula? :  Bladen blir gula eftersom att ett grönt färgämne som kallas klorofyll bryts ner och försvinner ur löven. De gula färgerna i bladet består av färgämnet karatenoider. De gula och gulröda ämnena som ger löven deras höstfärger finns även i löven på sommaren, men det gröna klorofyllet har en mycket starkare färg så bladet blir grönt istället på sommaren. När klorofyllet försvinner så ser vi gula och oranga färger på löven som sagt ovan så har de funnits där hela tiden, men inte synts på grund av att det gröna klorofyllet dolt färgen. 

På hösten när ljuset minskar så slutar produktioner av klorofyll och det klorofyllet som lagrats i växterna bryts ner. Den gröna färgen går tillbaks och de andra färgämnena kan träda fram. Det gula färgämnet karateonid finns även i morötter. Men morötter är också oranga så alltså måste det finnas ett ytterligare annat färgämne och det heter antocyanin.Varför jag valde detta färgämne är för att Antocyanin är ett rött färgämne, och när man blandar gult och rött så bildas färgen Orange. Alltså är det trovärdigt så hur morötterna fått sin färg. 

Varför blir bladen röda? : Blad blir röda av att trädet tillverkar antocyaniner under hösten. Olika växter får därför får därför antingen röda eller gula höstfärger. Nyansen påverkas också av vädret, speciellt på aspar vilka kan få båda färgerna. Ju mildare och regnigare blir det mer gula löv, och ju torrare och kallare desto rödare. 

Riktigt röda och fina blad kan vi får när vi får hastiga temperatursförändringar. Under varma och soliga dagar så samlar bladen på sig massor av socker (näring). När temperaturen sen faller ordentligt kan den kemiska processen i bladet påverkas vilket kan göra att ett ämne som ger en röd färg bildas. Detta färgämne kallas antocyanin. Detta färgämne finns bl.a i blåbär, vinbär och i röda vindruvur. 

Fotosyntes: Bladet suger upp ljusenergin och skapar syre och druvsocker. Koldioxiden som vi människor andas ut tar bladet upp. Detta är vad man kallar fotosyntes. Fotosyntesen är jätte viktigt för att vi ska kunna leva på jorden. Av druvsockret bildas det växter och olika sorters träd. Växterna som växer sätter ihop druvsockermolekylerna till något som heter Cellulosa. Cellulosa är druvsockermolekyler som sitter på rad och skapar långa fibrer. Det är fibrer som man ser om man bryter en pinne. På en rad så finns det ca 1000 til 1200st druvsockermolekyler. 

Kloroplast: I cellerna i bladen finns några små delar som kallas kloroplaster. Det är alltså i kloroplasterna som fotosyntesen händer. Koldioxid kommer in i bladet genom små öppningar som heter klyöppningar. In genom dessa klyvöppningarna kommer koldioxid och ut kommer syrgas. När trädet har tagit upp mycket vatten luftas det också ut genom klyvöppningarna. En stor björk behöver en varm sommardag och flera hundra liter vatten. För att hela träder ska få del av sockret som bildas under fotosyntesen så har trädet ett eget ledningssystem. Det sockret som bildas i bladen går först genom banken ändra när till rötterna i trädet, så att även trädets rötter kan växa. 

Detta löv är ett rött lönnblad. Från början så var detta lövet grönt, alltså innehöll det färgämnet klorofyll. Men nu när hösten kommit och marken börjar bli lite kall så bestämde sig lönnträdet för att dra tillbaka klorofyllet ner till stammen för att spara det över vintern. När klorofyllet är borta så börjar andra färgämnen visa sig, och detta är en utav dem. Färgämnet kallas för Antocyanin. 

Det här är ett grönt lönnblad. Detta bladet har fortfarande kvar sitt klorofyll, vilket därför det är grönt. 

Det här är ett gult almblad. Färgämnet på detta blad kallas för Karotenoider.

Det här är ett grönt syrenblad, och som man ser så har det färgämnet klorofyll. 

ad är eko?: Eko är ett ljudunderverk som skapas om ett ljud reflekteras och sedan hörs igen med en så stor fördröjning att de uppfattas som ett enkilt ljud av lyssnaren. Normal behövs en fördröjning på minst 0,1 s för att örat ska kunna uppfatta underverket som ett eko, vilket betyder en reflekterande yta på minst 17-18 meters avstånd. Ljudets hastighet i luft varierar med tryck och temperatur, men är ca 340 meter per sekund vid 15 °C och normalt tryck vid havets yta. Ju snabbare ekon är så kan ljudet också uppfattas som att det studsar mellan två ytor på kortare avstånd än 17 m, s.k fladdereko, ett underverk som oftast uppfattas obehagligt. Ett eko blir änny starkare om den reklekterande ytan är konkav. Eko uppstår då ett ljud reflekteras mot en plan yta. I ett normaltstort rum blir det inget eko eftersom ljudet reflekteras och sprids i olika riktningar som också försvagas flera gånger mot ljudabsorberande ytor som möbler och vägg och takmaterial. Ekon kan också uppstå naturligt, till exempel vid en bergvägg eller framför en stor byggnad som fångar upp och kastar tillbaka ljudet. Det kan också skapas på en konstgjord väg, till exempel genom elektronisk försening och upprepning. Alltså om man ropar i närheten av en bergvägg så verkar det som om bergväggen envisas med att ropa tillbaka. Fenomenet kallas eko. Eko betyder att ljudågorna studsar mot bergväggen och sedan förflyttar sig tillbaka till personen som sa hej. 

Vad är Ekolod?: Ekolod är ett mätinstrument som bygger på att ljud skickas iväg och sedan studsar tillbaka. Ekolod används ofta när man fiskar med stora båtar. Mätinstrument finns i båten och mäter hur lång tid det tar från det att instrumentet skickat ut en ljudpuld till dess att ljudpulsen studsat mot ett fiskstim och kommit tillbaka till instrumentet. Eftersom man vet ljudets hastighet i vatten så räknar man mätinstumentets sträcka mellan båten och fiskstimmet som hastigheten multiplicerat med tiden. (sträckan = hastigheten  · tiden). Ekolod används också vid navigering. Ubåtar behöver ekolod för att kunna navigera under vatten. Geologer använder också ekolod när de studerar bergarter. Ekoloden ljudpulsen är vanligtvis i frekvensområdet 20 000-30 000 Hz, skickas ut från en sändare. Sedan reflekteras och kommer tillbaka som ett eko till en mottagare. Hur lång tid det tar mellan utsändring och mottagning av ekot beror på hur djubt ner det är i vattnet. 

Dopplereffekt: Dopplereffekten är en förändning i frekvensen för t.ex en ljudvåg som sker när ljudkällan förändrar sin hastighet. Oftast brukar man tänka på ljudvågor när man pratar om dopplereffekten. Men dopplereffekten gäller för alla typer av vågrörelse, alltså också elektromagnetisk strålning där vanligt ljus träder in. Till exempel betyder dopplefeffekten att frekvensen för ljud blir högre om ljudkällan närmar sig och lägre om ljudkällan avlägsnar sig, jämfört med om ljudkällan står still. Frekvernskillanden är lätt att höra när en ambulans med påslagna sirener passerar. Ljudet har en högre tonhöjd när ambulansen (ljudkällan) närmar sig än när den är längre bort. En förklaring är att ambulansen rör sig först mot betraktaren, sedan bort från betraktaren. När ljudkällan närmar sig så nås man av extra många ljudvågor per sekund, och ljudet får en hög frekvens, samtidigt som det ökar i styrka. Tvärtom blir det när ljudkällan förflyttar sig. Då nås man av färre ljudvågor per sekund och ljudet har då en lägre frekvens, samtidigt som ljudstyrkan låter mindre. 

Resonans: Resonans är när något svänger eller vibrerar i takt med något annat. Resonans betyder återljud. Inom fysiken betyder det att någonting som svänger kan sätta något annat i svängning. Resonans är ett allmänt fenomen hos oscillerade eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan ge resultat till att systemets svängningsamplitud, accelerationer och energiinnehåll ökar kraftigt. Ökningen beror av frekvensen och blir maximal då frekvensen är nära det odämpade systemets egenfrekvens. Vid resonans kan stora energibelopp överföras av den pådrivande kraften till det vibrerande systemet, och det är då skador eller driftstörningar ofta uppstår. Resonans är en så kallad medsvängning, till exempel om man har en stämgaffel och sätter den i svängning. Stämgaffeln skapar inte själv något starkt ljud, men om den hålls mot ett bord/resonanslåda, hörs ljudet mycket tydligare eftersom bordet också börjar svänga/vibrera i samma frekvens som stämgaffeln. 

Resonans i musikinstrument: Man använder resonans i många olika musikinstrument, i till exempel, pianon, xylofoner och mungipor. En akustisk gitarr låter mycket för att strängarnas vibrationer överförs till den ihåliga gitarrlådan. Svängningar i gitarrlådan sätter sedan i gång rörelser i luften i samma takt. Gitarrlådan och all luft som finns i den förstärker alltså vibrationerna från strängarna och gör att gitarren ger mycket ljud ifrån sig. Gitarrens form och material skapar också gitarrens speciella klang. Däremot låten en elgitarr inte mycket om den inte är kopplad till en elektronisk föstärkare. Elgitarren är stel och innehåller ingen luft. Därför vibrerar den bara lite och kan inte själv förstärka strängarnas vibrationer. 

Man brukar prata om resonans när man håller en strängaffel mot ett bord så att ljudet blir starkare. Då börjar bordet vibrera i samma takt som strängaffeln och ljudet förstärks. 

Resonans i andra objekt: När man hjälper ett barn att gunga måste man gunga på i takt med gungans egna rörelser, den så kallade resonansfrekvensen eller svängningstakten. Vid varje knuff ger man gungan lite mer energi. Fast att varje knuff är ganska svag kan gungan till slut göra stora rörelser fram och tillbaka. Ett annat exempel är att en byggnad eller vissa broar kan ta skada av vibrationer som passar ihop med dens egna naturliga resonansfrekvens. Svängningstakten bestäms av byggnadens vikt och form och det material som den är byggd av. Eftersom byggnaden är stor och tung är dens naturliga svängningstakt långsam. Därför är det bara vissa fenomen, såsom jordbävningar och vissa typer av vindar, som kan förstärka byggnadens egna vibrationer. Om dessa skapar vibrationer i byggnaden med samma svängningstakt som byggnadens resonansfrekvens kan de sätta i gång en svängning så att byggnaden till och med rasar ihop. Många har hört talas om att ''rätt ton'' kan spräcka ett föremål av glas. Glas har en mycket högre naturlig svängningstakn än en byggnad, och det krävs därför en mycket gäll (och starkt) ton för att en bil låter starkare vid vissa varvtal än vid andra. Dessa speciella varvtal sätter i gång svängningar i motorn som skapar starka övertoner. Övertonerna samarbetar med varandra och ger ett extra starkt och fylligt ljud. 

Decibel: Decibel är en enhet för att mäta volymen på ett ljud. Decibel skrivs ofta som ''dB''. En skillnad på 10 decibel betyder ungefär en fördubbling av ljudstyrkan. På decibelskalan motsvarar det svagaste ljud som vi kan uppfatta ungefär 0 decibel (hörtröskeln). En svag viskning motsvarar ungefär 20 decibel. Smärtgränsen, den ljudstyrka då ljudet börjat uppfattas som smärtsamt, är 120 decibel. En så hög ljudnivå kan förekomma på musikkonserter, särskilt i närheten av en högtalare, och kan då orsaka fasta hörselskador. Men man kan få hörselskador redan vid 85dB om örat utsätts för den ljudstyrkan under en längre tid. 

Ljudnivå: Ett ljuds ljudnivå är dess styrka uttryck i decibel (dB). Ljudets styrka kan uttryckas i olika fysikaliska sttorheter, så som ljudtryck och ljudintensitet. Man talar därför om ljudtrycksnivå och ljudintensitetsnivå, etc. Ljudnivån mäts med en ljudnivåmätare, som består av en mikrofon och en signalanalysdel. Mikrofonen plockar upp ljudtrycket och gör om det till en elektrisk signal. Signalanalysdelen gör bland annat om signalen till ett effektivvärde och logaritmerar. Vanligtvis är ljudnivåmätaren också innehållade ett A-filter som ger ett dB-A värde. Buller mäts i decibel A, dB (A), och det är ljudtryckets nivå som man nästan alltid inriktar sig på och det är alltid ljudtryckets nivå som man mäter med någon form av bullermätare. Man hoppar över stavelsen ''tryck'' i ordet och säger ''ljudnivån''. För den som inte tidigare bekant med decibelbegreppet kan detta tyckas ha märkliga egenskaper. 

Ljudvåg: En ljudvåg skapas när luftmolekylerna vibrerar. Det bildas förtätningar och förtunningar.

Ljud sprids i form av ljudvågor. Nästan som ringar på vattnet. En ljudvåg kan också ritas som en sinuskurva. Ljudvågor uppstår när ett objekt vibrerar och sätter luften omkring i svängningar. Ljudvågor sprids i alla riktningar kring ljudkällan. Ljudet är en vibration som åker genom luften. Dessa vibrationer är lufttrycksvariationer, luftförtätning och luft förstunningar. Luftmolekyler har ett stabilt läge i ett luftrum som är i viloläge. När ett objekt kommer i hastig rörelse då påverkar det dem närmaste lufmolekylerna. Rörelse av luftmolekyler fram och tillbaka leder till uttuning av dessa --> luftförtunningar. Lufttrycksvariationen uppfattas som ljud efter att det stöt på mänskliga hörselsystemet. Ljud fortplantas i luft med en hastighet av 340m/s. 

Förtätning & förtunning: Ljudvågor består av förtätningar och förtunningar (i t.ex luft) som rör sig ut från ljudkällan som ringar på vattnet (som alltså också är vågor). När dem här förtätningar och förtunnningar når trumhinnan begriper vår gärna det som ett ljud. För att ljud ska kunna sprida sig som vågor, alltså förtätningar och förtunningar, behövs någon materia som vågorna kan uppstå av. Maximal luftförtätning står för maximal luftförtryck, som likar ett maximum i en transversell våg. En minimal luftförtätning står för minimal lufttryck, som liknar ett minimum i en transversell våg. Om man slår på en sträng eller gör så att någonting börjar vibrera/svänga, så börjar luftmolekylerna intill strängen eller saken också att vibrera, då skapas en ljud våg som består av förtätningar och förtunningar. Så då när ljudvågen kommer in i örat, så börjar trumhinnan svänga i samma takt som saken/strängen gjorde och så omvandlar hjärnan det sen till ljud. Sedan blir ju ljudet svagare beroende på avståndet eftersom vibrationerna blir svagare för varje gång. 

Våglängd & amplitud: En våglängd är olika beroende påavståndet mellan två stycken förtätningar. 

Avståndet mellan två förtätningar eller vågtoppar kallas våglängd. När man ska räkna ut en våglängd så kan man se att det finns toppas och dalar och vid varje topp är det en förtätning, och vid varje dal är det förtunningar. Desto kortare våglängd desto högre ton och tvärtom. Amplituden bestämmer hur högt ljudet låter. Ju större amplituden är desto högre blir ljudet. Våglängden förändras inte. 

Frekvens & Hertz: Antalet svängningar per sekund kallas frekvens. Frekvensen mäts i hertz (Hz). Ett ljuds frekvens är dem antal svängningar som ljuder gör per sekund. Svängningar mäts i enheten Hertz (Hz) och 1 Jz är samma sak som en svängning på en sekund. En låg frekvens ger en basaktig ton medan en hög frekvens en en diskantaktig ton. Tonhöjden blir lägre då avståndet mellan våglängderna blir längre, medan ''höjden'' för frekvensen är konstant. Människor kan höra frekvenser mellan 20-20 000 Hz, men det kan sedan försämras med åldern. Vissa djur hör mycket högre frekvenser än människor. Fladdermöss hör upp till 80 000 Hz och delfiner upp till ca 100 000 Hz. Höga frekvenser fortplantar sig väldigt lätt i vatten. Några forskare påstår att delfiner kan kommunicera med varandra på hundratals mils avstånd. 

Hej! Jag heter Firdaus Asri och är 14 år gammal. 

Jag går i nian på skolan Vittra Adolfsberg. En trevlig och trivsam skola! 

Mina favorit ämnen i skolan är Engelska och Spanska. Jag är väldigt förtjust i Språk och Kultur. Dels för att jag tycker att det är spännande och för att det är kul att kunna tala andra språk. Andra ämnen jag också är intresserad av är Religion och Svenska. Denna blogg är startad för att användas till skoluppgifter i NO. 

Jag ser fram emot att kunna dela med mig av mina uppgifter och kunskaper inom NO! 

/ Firdaus Asri