1, Vad är skillnaden mellan ett rent ämne och en blandning? 

Skillnaden mellan rena ämnen och blandningar är att rena ämnen betår endast av en sorts molekyler. Rent vatten till exempel består bara av vattenmolekyler, rent socker bara av socker molekyler och rent helium bara av heliumatomer. 

En blandning består av två eller flera sorters molekyler eller atomer som är mer eller mindre fria från varandra. 

2. Vad är skillnaden mellan en homogen en heterogen blandning? 

I en heterogen bladning kan man fortfarande se de olika beståndsdelarna som man blandar i, (ibland med hjälp av förstoring), medan ämnena i en homogen bladning är så bra blandade och jämnt utspridda att man inte kan se de beståndsdelarna, inte ens i ett mikroskop.

3. Vad är skillnaden mellan en lösning och en slamning?

En lösning i ett glas vatten: Om man t.ex lägger socker i vatten så löser det upp sig och blir genomskingligt så att man inte kan se det längre. Vattnet blir klart och partiklarna löser upp sig. 

Slamning: En slamning är då en vätska har blandats med ett annat ämne, till exempel mjölk och oboypulver. 

Den är grumlig och det lösta ämnet syns t ex oboy eller grus och vatten.

4) Vad är skillnaden mellan en omättad och mättad lösning?

1) Beskriv materians tre olika former (fast flytande och gas)

1. Vad är ett grundämne? 

Ett grundämne är ett ämne som bara innehåller ett enda atomslag, till exempel svavel eller väte. 

2. Hur sorteras grundämnena i det periodiska systemet? 

Grundämnena sorteras i periodiska systemet efter hur många protoner det innehåller. 

Grundämnena i det periodiska systemet som står på samma rad tillhör samma period.

De har antalet elektronskal gemensamt men deras kemiska och fysikaliska egenskaper ändrar efter antalet valenselektroner. Ämnen längst till vänster är alla metaller. Hos ämnana i huvudgrupperna så blir metallegenskaperna mindre då antalet valenselektrooner ökar och ämnena längst till höger är alla inte mettaler. 

3. Vad består en atom av? 

 En atom består av positivs laddade protoner, neutrala neutroner och negativs laddade elektroner. Protonerna och neutronerna befinner sig i atomkärnan och kallas tillsammans för nukleoner. 

 4. Vad är ett valensskal? 

Ett valensskal är det yttersta skalet på en atom. Alla skal tillsammans kallas för elektronskal. 

5. Hur många elektroner vill atomen ha i valensskalet?

En atoms högsta önskan är att få 8 elektroner i valensskalet. Då blir det ett fullt valensskal. Ett valensskal kan maximalt ha 8 elektroner. 

6. Hur bildas en vattenmolekyl? Rita och förklara. 

En vattenmolekyl består av två väteatomer i en kovalent bindning till en syreatom. 

7. Vilka bindningar finns det och hur ritar man dem? 

Det finns tre olika bindningar. Singel bindning (single bond) O-O, dubbel bindning (double bond) O=O och trippel bindning (triple bond) O3O (3:an står för tre bindningar!).  

1) Vad är en organell? 

En organell är en cells inre organ.

2) Vilka organeller finns bara i växtceller? 

Cellvägg, Vakuol och Kloroplaster. 

3) Vilka organeller finns både i djur och växtceller? 

Cellplasma, Cellkärna, Mitokondrier och Lysosomer. 

4) I vilken organell förvarar cellen sitt DNA? 

Cellen förvarar sitt DNA i cellkärnan. 

5) Varför har cellerna mitokondrier och lysosomer?

Mitokondrier är cellens kraftverk och bildar energirika kemiska ämnen från kolhydrater, fett och proteiner, som man får i sig med maten. Det viktigaste ämnet som bildas kallas för ATP. Lysosomer är cellen renhållnings- och nedbrytningsanläggning, och tar hand om gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, till exempel bakterier. 

6) Var i växtcellen finns det gröna klorofyllet? 

I kloroplasterna. 

7) Varför har celler cellplasma? 

För att det är en halvflytande vätska som består av vatten med olika ämnen och organeller. 

8) Varför har celler kloroplaster? 

För att fotosyntesen sker i växtcellernas kloroplaster, för att det innehåller klorofyll. 
9) Varför har celler vakuol? 

Vokoulen är till för växternas spänst/tryck som håller bladen uppe. 

10) Skriv den kemiska beteckningen på ämnena. 

a) Koldioxid: CO2 b) Vatten: H2O c) Druvsocker: C6H12O6

11) Skriv formeln för Fotosyntes: 

6 CO2 + 6 H2O + Solenergi ----> C6H12O6 + 6 O2

12) Skriv formeln för Cellandning:

C6H12O6 + CO2 ----> 6 CO2 + 6 H2O + Energi

13) Rita en bild som visar hur fotosyntesen och cellandningen hänger ihop.

Finns redan en bild på fotosyntes och cellandning lite längre ner i bloggen. 

14) Varför blir löven gula på hösten? 

Bladen blir gula för att det gröna färgämnet klorofyll bryts ner och försvinner ur löven under hösten, och den gula färgen tar då över platsen och detta färgämne heter karoten.

15) Vad är antocyanin? 

Antocyanin är ett rött färgämne. 

16) Varför fäller träden inte några gröna löv? 

För att det gröna klorofyllet bryts ner och sugs bort ifrån bladen under hösten och istället kommer den gula färgen karotenoider. 

17) Varför fäller träden sina löv på hösten men tallen behåller sina barr under hela vintern? 

Vattnet avges oavbrutet från trädens löv. Som förberedelse inför vintern då marken är frusen och trädet inte kan ta upp vatten, så behöver det fälla sina löv för att inte dö av uttorkning. Men tallen har ett tjockt vaxlager som hindrar vattenavgång, därför tappar de inte alla sina barr på hösten.

18) Rita ett...

a) eklöv b) lönnlöv c) asplöv 

Kloroplaster: Kloroplaster är ett miniorgan inuti en cell. I kloroplasten händer fotosyntesen. Kloroplaster finns i växter och havsväxter som alger. Kloroplasten innehåller ett grönt färgämne vid namn klorofyll. Klorofyll samlar in ljusenergi till fotosyntesen. 

Mitokondrie: Mitokondrie är ett miniorgan inuti en levande cell. Mitokondrier har hand om cellandningen i alla celler som har en cellkärna och som kan andas genom syrgas. 

Endoplasma Nätverk: Endoplasmatiskt nätverk är cellens inre transportnät. En förbundet membransystem som har förbindelse med cellkärnan. På nätverket sitter ribosomer. 

Cellkärna: Cellkärnan omfattar ett kärnmembran. I kärnan finns arvmassa som består av DNA som bestämmer vad som ska hända i cellen. 

Nukleol: Nukleol är en del av cellkärnan som finns i en cell. I nukleolen finns gener som kodar för delar till ribosomerna. De är väldigt viktiga i celler som ska vara bra på att tillverka proteiner snabbt. 

Ribosomer: Ribosomer sitter på det endoplasmatiska nätverket, men finns även fritt i cytoplasman. I ribosomerna sker  sammansättningen av aminosyror till proteiner. 

Golgiapparat: Golgiapparaten består av tillplattade böjda mebranblåsor staplade på varandra. Där lagras de proteiner som skapas i cellen. Mängden golgiapparater det finns varierar och finns i stor mängd i celler som producerar t.ex hormoner och enzymer. 

Vakuol: Vakuolen är omgiven av ett membran. Hos växtcellen tar vakuolen stor plats. Det är vätsketrycket hos vakuolerna som är viktiga för att cellernas tryck bevaras, annars sjunker bladen ner. 

Plasmodesm: Plasmodesm är en cytoplasmasträng mellan växtceller som gränsar till varandra. Genom att cytoplasman via plasmodesmer har kontakt från cell till cell bildar den en sammanhängande så kallad symplast. 

Cellväggar: Cellväggar finns bara hos växtcellerna och är uppbyggd av cellulosa. Den är hård och ger stabilitet till växten och fungerar som ett slags skelett. 

Mikrotubuli: Mikrotuboli är rörformiga strukturer i cytoplasman i eukaryota celler. Tillsammans med andra trådformiga strukturer bildar de cellskelettet, som ger cellen dens form. 

Centrioler: En centriol är ett miniorgan inuti en cel.. Centrioler är viktiga när cellen ska dela sig. Dessa finns i celler hos djur, vissa svampar och en del alger. De ser ut som små rör och ligger oftast två st bredvid varandra. När cellen ska dela sig glider dessa två centriolerna isär och lägger sig i var sin sida av cellen. Samtidigt lägger sig alla kromosomerna i mitten av cellen.Sedan vid hjälp av centriolerna drar cellen hälften av kromosomerna till sin ena sida och den andra hälften till sin andra sidan.