1) Vad är en organell? 

En organell är en cells inre organ.

2) Vilka organeller finns bara i växtceller? 

Cellvägg, Vakuol och Kloroplaster. 

3) Vilka organeller finns både i djur och växtceller? 

Cellplasma, Cellkärna, Mitokondrier och Lysosomer. 

4) I vilken organell förvarar cellen sitt DNA? 

Cellen förvarar sitt DNA i cellkärnan. 

5) Varför har cellerna mitokondrier och lysosomer?

Mitokondrier är cellens kraftverk och bildar energirika kemiska ämnen från kolhydrater, fett och proteiner, som man får i sig med maten. Det viktigaste ämnet som bildas kallas för ATP. Lysosomer är cellen renhållnings- och nedbrytningsanläggning, och tar hand om gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, till exempel bakterier. 

6) Var i växtcellen finns det gröna klorofyllet? 

I kloroplasterna. 

7) Varför har celler cellplasma? 

För att det är en halvflytande vätska som består av vatten med olika ämnen och organeller. 

8) Varför har celler kloroplaster? 

För att fotosyntesen sker i växtcellernas kloroplaster, för att det innehåller klorofyll. 
9) Varför har celler vakuol? 

Vokoulen är till för växternas spänst/tryck som håller bladen uppe. 

10) Skriv den kemiska beteckningen på ämnena. 

a) Koldioxid: CO2 b) Vatten: H2O c) Druvsocker: C6H12O6

11) Skriv formeln för Fotosyntes: 

6 CO2 + 6 H2O + Solenergi ----> C6H12O6 + 6 O2

12) Skriv formeln för Cellandning:

C6H12O6 + CO2 ----> 6 CO2 + 6 H2O + Energi

13) Rita en bild som visar hur fotosyntesen och cellandningen hänger ihop.

Finns redan en bild på fotosyntes och cellandning lite längre ner i bloggen. 

14) Varför blir löven gula på hösten? 

Bladen blir gula för att det gröna färgämnet klorofyll bryts ner och försvinner ur löven under hösten, och den gula färgen tar då över platsen och detta färgämne heter karoten.

15) Vad är antocyanin? 

Antocyanin är ett rött färgämne. 

16) Varför fäller träden inte några gröna löv? 

För att det gröna klorofyllet bryts ner och sugs bort ifrån bladen under hösten och istället kommer den gula färgen karotenoider. 

17) Varför fäller träden sina löv på hösten men tallen behåller sina barr under hela vintern? 

Vattnet avges oavbrutet från trädens löv. Som förberedelse inför vintern då marken är frusen och trädet inte kan ta upp vatten, så behöver det fälla sina löv för att inte dö av uttorkning. Men tallen har ett tjockt vaxlager som hindrar vattenavgång, därför tappar de inte alla sina barr på hösten.

18) Rita ett...

a) eklöv b) lönnlöv c) asplöv 

Kloroplaster: Kloroplaster är ett miniorgan inuti en cell. I kloroplasten händer fotosyntesen. Kloroplaster finns i växter och havsväxter som alger. Kloroplasten innehåller ett grönt färgämne vid namn klorofyll. Klorofyll samlar in ljusenergi till fotosyntesen. 

Mitokondrie: Mitokondrie är ett miniorgan inuti en levande cell. Mitokondrier har hand om cellandningen i alla celler som har en cellkärna och som kan andas genom syrgas. 

Endoplasma Nätverk: Endoplasmatiskt nätverk är cellens inre transportnät. En förbundet membransystem som har förbindelse med cellkärnan. På nätverket sitter ribosomer. 

Cellkärna: Cellkärnan omfattar ett kärnmembran. I kärnan finns arvmassa som består av DNA som bestämmer vad som ska hända i cellen. 

Nukleol: Nukleol är en del av cellkärnan som finns i en cell. I nukleolen finns gener som kodar för delar till ribosomerna. De är väldigt viktiga i celler som ska vara bra på att tillverka proteiner snabbt. 

Ribosomer: Ribosomer sitter på det endoplasmatiska nätverket, men finns även fritt i cytoplasman. I ribosomerna sker  sammansättningen av aminosyror till proteiner. 

Golgiapparat: Golgiapparaten består av tillplattade böjda mebranblåsor staplade på varandra. Där lagras de proteiner som skapas i cellen. Mängden golgiapparater det finns varierar och finns i stor mängd i celler som producerar t.ex hormoner och enzymer. 

Vakuol: Vakuolen är omgiven av ett membran. Hos växtcellen tar vakuolen stor plats. Det är vätsketrycket hos vakuolerna som är viktiga för att cellernas tryck bevaras, annars sjunker bladen ner. 

Plasmodesm: Plasmodesm är en cytoplasmasträng mellan växtceller som gränsar till varandra. Genom att cytoplasman via plasmodesmer har kontakt från cell till cell bildar den en sammanhängande så kallad symplast. 

Cellväggar: Cellväggar finns bara hos växtcellerna och är uppbyggd av cellulosa. Den är hård och ger stabilitet till växten och fungerar som ett slags skelett. 

Mikrotubuli: Mikrotuboli är rörformiga strukturer i cytoplasman i eukaryota celler. Tillsammans med andra trådformiga strukturer bildar de cellskelettet, som ger cellen dens form. 

Centrioler: En centriol är ett miniorgan inuti en cel.. Centrioler är viktiga när cellen ska dela sig. Dessa finns i celler hos djur, vissa svampar och en del alger. De ser ut som små rör och ligger oftast två st bredvid varandra. När cellen ska dela sig glider dessa två centriolerna isär och lägger sig i var sin sida av cellen. Samtidigt lägger sig alla kromosomerna i mitten av cellen.Sedan vid hjälp av centriolerna drar cellen hälften av kromosomerna till sin ena sida och den andra hälften till sin andra sidan. 

Höstlöv

Varför tappar trädet sina löv? :Löven faller av därför att avdustningen ska bli mindre. Det  är bristen på ljus på hösten och den lägre temperaturen som gör att trädet vet när löven ska falla. Bladskaftet som hållet lövet kvar blir mindre hållbart och till slut lossnar lövet från grenen eller kvisten. Alltså hormonet gör att cellerna i blodskaftsbasen försvagas som senare lossnar. Löven klarar inte av vinterkylan. Innan löven fälls så tar trädet tillbaka kväve och det värdefulla klorofyllet och andra värdefulla näringsämnen som gör att löven skiftar färg.  Lövfällningen styrs av speciella hormoner som sedan styrs av dagslängden. På vintern så finns det inte tillräckligt med ljus och vatten för att växten ska kunna utföra fotosyntes. Därför fäller träden sina blad. Alltså förbereder sig träden inför vinterns torka genom att fälla sina blad. Det gröna färgämnet klorofyll dras tillbaks av trädet som sedan dras ner i stammen och roten på hösten innan träden fäller sina blad. Sedan så börjar andra färgämnen visa sig på bladen som till exempel karotenioder. Men det finns faktiskt ett träd som fäller sina blad gröna på hösten, och det är Alen. 

Varför är bladen gröna? :  Den gröna färgen på bladen orsakas av ett värdefullt färgämne som kallaf för ''Klorofyll'', som trädet eller växten producerar genom fotosyntes, vilket är hur växter får energi från solljuset. Syftet med klorofyll är att hjälpa bladen att göra mat till sig själv genom att uttnyttja energi från solljus och näringsämnen från marken. 

Varför blir bladen gula? :  Bladen blir gula eftersom att ett grönt färgämne som kallas klorofyll bryts ner och försvinner ur löven. De gula färgerna i bladet består av färgämnet karatenoider. De gula och gulröda ämnena som ger löven deras höstfärger finns även i löven på sommaren, men det gröna klorofyllet har en mycket starkare färg så bladet blir grönt istället på sommaren. När klorofyllet försvinner så ser vi gula och oranga färger på löven som sagt ovan så har de funnits där hela tiden, men inte synts på grund av att det gröna klorofyllet dolt färgen. 

På hösten när ljuset minskar så slutar produktioner av klorofyll och det klorofyllet som lagrats i växterna bryts ner. Den gröna färgen går tillbaks och de andra färgämnena kan träda fram. Det gula färgämnet karateonid finns även i morötter. Men morötter är också oranga så alltså måste det finnas ett ytterligare annat färgämne och det heter antocyanin.Varför jag valde detta färgämne är för att Antocyanin är ett rött färgämne, och när man blandar gult och rött så bildas färgen Orange. Alltså är det trovärdigt så hur morötterna fått sin färg. 

Varför blir bladen röda? : Blad blir röda av att trädet tillverkar antocyaniner under hösten. Olika växter får därför får därför antingen röda eller gula höstfärger. Nyansen påverkas också av vädret, speciellt på aspar vilka kan få båda färgerna. Ju mildare och regnigare blir det mer gula löv, och ju torrare och kallare desto rödare. 

Riktigt röda och fina blad kan vi får när vi får hastiga temperatursförändringar. Under varma och soliga dagar så samlar bladen på sig massor av socker (näring). När temperaturen sen faller ordentligt kan den kemiska processen i bladet påverkas vilket kan göra att ett ämne som ger en röd färg bildas. Detta färgämne kallas antocyanin. Detta färgämne finns bl.a i blåbär, vinbär och i röda vindruvur. 

Fotosyntes: Bladet suger upp ljusenergin och skapar syre och druvsocker. Koldioxiden som vi människor andas ut tar bladet upp. Detta är vad man kallar fotosyntes. Fotosyntesen är jätte viktigt för att vi ska kunna leva på jorden. Av druvsockret bildas det växter och olika sorters träd. Växterna som växer sätter ihop druvsockermolekylerna till något som heter Cellulosa. Cellulosa är druvsockermolekyler som sitter på rad och skapar långa fibrer. Det är fibrer som man ser om man bryter en pinne. På en rad så finns det ca 1000 til 1200st druvsockermolekyler. 

Kloroplast: I cellerna i bladen finns några små delar som kallas kloroplaster. Det är alltså i kloroplasterna som fotosyntesen händer. Koldioxid kommer in i bladet genom små öppningar som heter klyöppningar. In genom dessa klyvöppningarna kommer koldioxid och ut kommer syrgas. När trädet har tagit upp mycket vatten luftas det också ut genom klyvöppningarna. En stor björk behöver en varm sommardag och flera hundra liter vatten. För att hela träder ska få del av sockret som bildas under fotosyntesen så har trädet ett eget ledningssystem. Det sockret som bildas i bladen går först genom banken ändra när till rötterna i trädet, så att även trädets rötter kan växa. 

Detta löv är ett rött lönnblad. Från början så var detta lövet grönt, alltså innehöll det färgämnet klorofyll. Men nu när hösten kommit och marken börjar bli lite kall så bestämde sig lönnträdet för att dra tillbaka klorofyllet ner till stammen för att spara det över vintern. När klorofyllet är borta så börjar andra färgämnen visa sig, och detta är en utav dem. Färgämnet kallas för Antocyanin. 

Det här är ett grönt lönnblad. Detta bladet har fortfarande kvar sitt klorofyll, vilket därför det är grönt. 

Det här är ett gult almblad. Färgämnet på detta blad kallas för Karotenoider.

Det här är ett grönt syrenblad, och som man ser så har det färgämnet klorofyll.