ad är eko?: Eko är ett ljudunderverk som skapas om ett ljud reflekteras och sedan hörs igen med en så stor fördröjning att de uppfattas som ett enkilt ljud av lyssnaren. Normal behövs en fördröjning på minst 0,1 s för att örat ska kunna uppfatta underverket som ett eko, vilket betyder en reflekterande yta på minst 17-18 meters avstånd. Ljudets hastighet i luft varierar med tryck och temperatur, men är ca 340 meter per sekund vid 15 °C och normalt tryck vid havets yta. Ju snabbare ekon är så kan ljudet också uppfattas som att det studsar mellan två ytor på kortare avstånd än 17 m, s.k fladdereko, ett underverk som oftast uppfattas obehagligt. Ett eko blir änny starkare om den reklekterande ytan är konkav. Eko uppstår då ett ljud reflekteras mot en plan yta. I ett normaltstort rum blir det inget eko eftersom ljudet reflekteras och sprids i olika riktningar som också försvagas flera gånger mot ljudabsorberande ytor som möbler och vägg och takmaterial. Ekon kan också uppstå naturligt, till exempel vid en bergvägg eller framför en stor byggnad som fångar upp och kastar tillbaka ljudet. Det kan också skapas på en konstgjord väg, till exempel genom elektronisk försening och upprepning. Alltså om man ropar i närheten av en bergvägg så verkar det som om bergväggen envisas med att ropa tillbaka. Fenomenet kallas eko. Eko betyder att ljudågorna studsar mot bergväggen och sedan förflyttar sig tillbaka till personen som sa hej. 

Vad är Ekolod?: Ekolod är ett mätinstrument som bygger på att ljud skickas iväg och sedan studsar tillbaka. Ekolod används ofta när man fiskar med stora båtar. Mätinstrument finns i båten och mäter hur lång tid det tar från det att instrumentet skickat ut en ljudpuld till dess att ljudpulsen studsat mot ett fiskstim och kommit tillbaka till instrumentet. Eftersom man vet ljudets hastighet i vatten så räknar man mätinstumentets sträcka mellan båten och fiskstimmet som hastigheten multiplicerat med tiden. (sträckan = hastigheten  · tiden). Ekolod används också vid navigering. Ubåtar behöver ekolod för att kunna navigera under vatten. Geologer använder också ekolod när de studerar bergarter. Ekoloden ljudpulsen är vanligtvis i frekvensområdet 20 000-30 000 Hz, skickas ut från en sändare. Sedan reflekteras och kommer tillbaka som ett eko till en mottagare. Hur lång tid det tar mellan utsändring och mottagning av ekot beror på hur djubt ner det är i vattnet. 

Dopplereffekt: Dopplereffekten är en förändning i frekvensen för t.ex en ljudvåg som sker när ljudkällan förändrar sin hastighet. Oftast brukar man tänka på ljudvågor när man pratar om dopplereffekten. Men dopplereffekten gäller för alla typer av vågrörelse, alltså också elektromagnetisk strålning där vanligt ljus träder in. Till exempel betyder dopplefeffekten att frekvensen för ljud blir högre om ljudkällan närmar sig och lägre om ljudkällan avlägsnar sig, jämfört med om ljudkällan står still. Frekvernskillanden är lätt att höra när en ambulans med påslagna sirener passerar. Ljudet har en högre tonhöjd när ambulansen (ljudkällan) närmar sig än när den är längre bort. En förklaring är att ambulansen rör sig först mot betraktaren, sedan bort från betraktaren. När ljudkällan närmar sig så nås man av extra många ljudvågor per sekund, och ljudet får en hög frekvens, samtidigt som det ökar i styrka. Tvärtom blir det när ljudkällan förflyttar sig. Då nås man av färre ljudvågor per sekund och ljudet har då en lägre frekvens, samtidigt som ljudstyrkan låter mindre. 

Resonans: Resonans är när något svänger eller vibrerar i takt med något annat. Resonans betyder återljud. Inom fysiken betyder det att någonting som svänger kan sätta något annat i svängning. Resonans är ett allmänt fenomen hos oscillerade eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan ge resultat till att systemets svängningsamplitud, accelerationer och energiinnehåll ökar kraftigt. Ökningen beror av frekvensen och blir maximal då frekvensen är nära det odämpade systemets egenfrekvens. Vid resonans kan stora energibelopp överföras av den pådrivande kraften till det vibrerande systemet, och det är då skador eller driftstörningar ofta uppstår. Resonans är en så kallad medsvängning, till exempel om man har en stämgaffel och sätter den i svängning. Stämgaffeln skapar inte själv något starkt ljud, men om den hålls mot ett bord/resonanslåda, hörs ljudet mycket tydligare eftersom bordet också börjar svänga/vibrera i samma frekvens som stämgaffeln. 

Resonans i musikinstrument: Man använder resonans i många olika musikinstrument, i till exempel, pianon, xylofoner och mungipor. En akustisk gitarr låter mycket för att strängarnas vibrationer överförs till den ihåliga gitarrlådan. Svängningar i gitarrlådan sätter sedan i gång rörelser i luften i samma takt. Gitarrlådan och all luft som finns i den förstärker alltså vibrationerna från strängarna och gör att gitarren ger mycket ljud ifrån sig. Gitarrens form och material skapar också gitarrens speciella klang. Däremot låten en elgitarr inte mycket om den inte är kopplad till en elektronisk föstärkare. Elgitarren är stel och innehåller ingen luft. Därför vibrerar den bara lite och kan inte själv förstärka strängarnas vibrationer. 

Man brukar prata om resonans när man håller en strängaffel mot ett bord så att ljudet blir starkare. Då börjar bordet vibrera i samma takt som strängaffeln och ljudet förstärks. 

Resonans i andra objekt: När man hjälper ett barn att gunga måste man gunga på i takt med gungans egna rörelser, den så kallade resonansfrekvensen eller svängningstakten. Vid varje knuff ger man gungan lite mer energi. Fast att varje knuff är ganska svag kan gungan till slut göra stora rörelser fram och tillbaka. Ett annat exempel är att en byggnad eller vissa broar kan ta skada av vibrationer som passar ihop med dens egna naturliga resonansfrekvens. Svängningstakten bestäms av byggnadens vikt och form och det material som den är byggd av. Eftersom byggnaden är stor och tung är dens naturliga svängningstakt långsam. Därför är det bara vissa fenomen, såsom jordbävningar och vissa typer av vindar, som kan förstärka byggnadens egna vibrationer. Om dessa skapar vibrationer i byggnaden med samma svängningstakt som byggnadens resonansfrekvens kan de sätta i gång en svängning så att byggnaden till och med rasar ihop. Många har hört talas om att ''rätt ton'' kan spräcka ett föremål av glas. Glas har en mycket högre naturlig svängningstakn än en byggnad, och det krävs därför en mycket gäll (och starkt) ton för att en bil låter starkare vid vissa varvtal än vid andra. Dessa speciella varvtal sätter i gång svängningar i motorn som skapar starka övertoner. Övertonerna samarbetar med varandra och ger ett extra starkt och fylligt ljud. 

Decibel: Decibel är en enhet för att mäta volymen på ett ljud. Decibel skrivs ofta som ''dB''. En skillnad på 10 decibel betyder ungefär en fördubbling av ljudstyrkan. På decibelskalan motsvarar det svagaste ljud som vi kan uppfatta ungefär 0 decibel (hörtröskeln). En svag viskning motsvarar ungefär 20 decibel. Smärtgränsen, den ljudstyrka då ljudet börjat uppfattas som smärtsamt, är 120 decibel. En så hög ljudnivå kan förekomma på musikkonserter, särskilt i närheten av en högtalare, och kan då orsaka fasta hörselskador. Men man kan få hörselskador redan vid 85dB om örat utsätts för den ljudstyrkan under en längre tid. 

Ljudnivå: Ett ljuds ljudnivå är dess styrka uttryck i decibel (dB). Ljudets styrka kan uttryckas i olika fysikaliska sttorheter, så som ljudtryck och ljudintensitet. Man talar därför om ljudtrycksnivå och ljudintensitetsnivå, etc. Ljudnivån mäts med en ljudnivåmätare, som består av en mikrofon och en signalanalysdel. Mikrofonen plockar upp ljudtrycket och gör om det till en elektrisk signal. Signalanalysdelen gör bland annat om signalen till ett effektivvärde och logaritmerar. Vanligtvis är ljudnivåmätaren också innehållade ett A-filter som ger ett dB-A värde. Buller mäts i decibel A, dB (A), och det är ljudtryckets nivå som man nästan alltid inriktar sig på och det är alltid ljudtryckets nivå som man mäter med någon form av bullermätare. Man hoppar över stavelsen ''tryck'' i ordet och säger ''ljudnivån''. För den som inte tidigare bekant med decibelbegreppet kan detta tyckas ha märkliga egenskaper.